Det lider mot nyår

Det är redan den 30 december, snart är året 2011 slut. O jag fattar ingenting. Vad hände med tiden? Energinivån ligger på sparlåga, tröttheten slår till både inuti och på. Jag är så glad för att jag inte tvingades lämna mitt egna krypin, mitt hem, mitt hjärta.
Men när jobbet tar över allt, även tid, även det utrymme maten skulle ta, då gäller det bara att andas, att ta det stund för stund.
För att orka vidare krävs det energikällor. En bra jul, med glada minnen är en. En superfin bild på en blogg som kan kollas på adressen shal.blogg.se är en annan. Man blir också sugen på att leka med skosnören, på att ha en kamera.
Det blir att införskaffa en sån snart. Fotografera the people som ständigt är i tanken, i energibanken. Fotografera de där små små sakerna som blir stora stora när man tittar lite närmare. Fasiken, gud vad den bilden är fin! Family, i form av smutsiga, slitna skor. Det finns nåt vackert i det slitna. Om vi tittar.


Jul jul strålande...

Jul i dagarna tre. Den första med släkten part 1, julemat och en viss anka, mormor jagas av en plastorm som praktiskt ligger i handen på Nils, vi pusslar ett svart-vitt pussel, Felicia och jag tittar på varandra och ger upp samtidigt. Yatsy. Godis. Julklappsspel.

Den andra, med släkten part 2. En engelsman, en massa vimsiga svenskar. Juldrink på morgonen.Mamman säger monotont:  Merry christmas då. Snart kommer syskonbarn, hundar som vill utöka sin släkt med varandra, medan släkten låter högre högre. Där sitter de i buren delvis och ylar, hundarna alltså. Julklappsspel, hetsig pappa " kör på kör på".

Den tredje är Annica och min jul. Lite godis, lite prat i ljusens sken, lite " Trolltyg i tomteskogen" och "Trollsommar", julklappsbyte ( asabra!). Sova sova. Frukost. Vinka hej hej till Annica då hon traskar iväg med sina väskor.
Kvar finns en stel rygg som behöver tränas, en lunch som ska lagas, sömn som ska sovas i förebyggande syfte till nattens jobb, och en massa clementiner. En fin jul. Den första på länge.


Julpuss och kram

Folk fattar inte att det är oartigt att spärra vägen på stan, när folk försöker komma förbi och fram. Vissa går gärna tre och tre i rad, stannar i mitten så att ingen kan ta sig förbi. De parkerar gärna sina barnvagnar på sidorna med så det är en ren omöjlighet.
Efter jobbet ( yes tre dar ledigt från och med nu) tog jag en snabbis till åhlens.
No way jose att man köper ett mineralpuder för 500 spänn. Är de helt från kokosnöten eller? De måste i alla fall ha kokos i skallen, för det är ju asmycket pengar.
På hållplatsen, i väntan på spårvagnen hem ( längtan stor efter hemmagjord tomatsoppa och färskt polarbröd mm mm mm) plockar en tant upp sin mobil, hasar ner glasögonen på nästippen och sedan läser hon hon på displayen, över glaskanten.
Man kan göra så, och det är kanske rätt. Men ingen direkt bra reklam för glasögon.

Ha en riktigt härlig och god jul nu!

Wish for

Santa, all i want for christmas is sleep. Money will be good too.
Och att fina syrran kommer hit safe and sound, ända från landet med drottingtal på juldagen.
Vad önskar ni er?

Känsla

För att muntra upp den skakiga och gråa dag bjuder jag på ett sms jag mottog för ett tag sen från Annica ( som jobbar på dagis):

" Jag är på mitt fredagsställe och frågade barnen vad de var på lucian. Då sa en kille ´Jag var pepparkaksgubbe men jag hade hellre velat vara kavel...´.


Värdskap

6 dagar kvar till julafton. Och vem är egentligen julvärd i år? Har ingen aning!? vet ni?


Det är knappt att man orkar

Imorse hade Cruella de ville flyttat in i mitt huvud. Den jag jobbar med vaknade klockan 6, en tid som ändå är helt okej med tanke på att man blivit väckt halv fyra  ibland. Trots fem hyfsade timmar sömn på en knölig gästsäng var verkligen tålamodet inte vinnaren idag.
Inte den jag jobbar med heller tydligen haha. Vi gick varandra lite på nerverna. "Nähä vill du inte ha den tröjan, vill ha macka, nähä, osv..."
Upp och ut i köket, diska, sen vika tvätt. Gud vad det knastrar konstigt, eller inte knastrar kanske, men det låter som något som gnor på något...
viker ett lakan. Men fan vad är det som låter...
vänder mig om.
" Men vad gör du?! Du får inte äta knapparna!!"
Sen står man där med ett finger i nåns munhåla, fiskandes efter knapp, och undrar hur man hamnade där.
Tur/otur att vi båda är envisa. Tur att det finns stunder efter det, då hon tar min hand och lägger den mot sin kind och sen sjunger "vi" med Ted gärdestad på radion. " De e för oss solen går upp..."

Lördag notering

Klockan blev halv 8, snooze, klockan 9, snooze, kvart i 10, snoo...nej nu är det dags att kasta in täcket och ge upp. Det går inte att sova längre nu. Ska hoppa på ett dygnspass vid tre idag. Är väl lika bra det, det regnar.
Frukost med adventsstjärna tänd, juice, macka, kaffe, Musikhjälpen på radio.
Starta datorn. Va?! den segar inte! Braaa!
Öppnar bloggen och möter fina fina kommentarer tack ni:) Right back at ya:) Ger mycket energi och dygnspasset känns mindre slitigt nu.
Och ja, Susie, du får gärna ( hjärna haha) min halva övertänkarknapp:). Men underskatta inte dig och ditt liv...du är ju så härligt spontan ju:)
Puss på er alla!

Värme, kyla, syre.

Att massera någon som har ont, men som vartefter blundar till och från och slappnar av, det ger en varm känsla i bådas bröst.
Att tvinga sig själv och inse att man har en massa brister och egenskaper som inte sätts du som högt, men att sedan tvinga sig själv att fatta att det kommer aldrig gå. Det kommer aldrig gå att göra alla nöjda, att alla ska tycka om en, att ingen ska tycka illa om en. Det kommer alltid finnas åsikter om oss alla. Bra som mindre bra.
Det stjäl så mycket energi att hålla på att försöka tillfredställa alla.
Ni får hata mig, ni får tycka att jag är för tyst ibland, ni får tycka att jag är dålig. Jag orkar inte göra som ni vill. Jag är jag. Du är du. Ni är ni.
Att hålla sig flytande över ytan är ingen självklarhet. Tänker tillbaka. För något år sedan var det grått och svart.
Idag är det regnbågens alla färger.
Och även om det beror mycket på hårt arbete, samtal, medicin, finns det en stor kategori som bara är helt underbar och det är ni.
Du som valt att finnas där, du som kommit in i mitt liv och jag i ditt, du som väljer att stanna.
Tack! ( ja, just du som läser just nu:)
Kära syster, bror, vän, kompis, arbetskompis. Tack!

Men det var väl självaste...

Man ska nog inte ta några livsavgörande beslut om man skäller på ett litet litet garnnystan som ramlar ut från skåpet.
Men det här är ju bara starten, ska jobba tio dar i rad nu, inte för att det är hela världen och så hemskt egentligen. Ska bara tänka på att det är ju inte garnets fel att hjärnan är seg. Livet har verkligen tagit en oväntad vändning sen september. Men någonstans har allt en mening. Tur att man inte har ett trotsigt barn just nu dock, det räcker med nystan.

Stå upp för fjortonåringen

Av någon anledning har chefen satt mig på pass, på onsdagar, då det är Glee på kanal 11. Har missat de första avsnitten av tredje säsongen såklart:), men det är ju helt okej i och med att man jobbar och tjänar in lite kosing. Så det blir att köpa serien sen när man har råd istället. Bjussar på ett klipp som nog passar alla som har lite fjortis i sig, det är något med den åldern. Musik man hörde då, har en plats i en fortfarande. Den här låten lyssnade vi inte på då, men den har alla de där delarna som en fjortislåt har.


Vad skönt det är med en ångestfri jul!

Det är väldigt trevligt att fika. Idag hade Felicia, Joline och jag bestämt att vi skulle göra just det. Och det är härligt när man kommer ihop sig efter lång tid och utanför det vanliga sammanhanget ( att plugga ihop) och det är samma stämning som då. En fika blev en kort promenad på stan för att sedan leda till en lunch. Sen biblioteket där en gubbe hipp som happ börjar en konversation med en om man har några tips på seriealbum.
Att komma hem efter en sån dag är riktigt skönt. Då är man full med positiva känslor, frisk luft och en känsla av att det är helt okej att slappa resten. I och med det nya jobbet blir man lite bortskämd med att inte jobba varje dag, utan några pass i veckan, för att ha lite ledigt emellan. Det är lyx.

En kort lista...
Veckans ryck/konstiga idé:
- Att hänga upp julgranskulor på en antennsladd på väggen

Vad har ni fått för knasidéer?


Ihopkok

Ikväll blir det julbak. Julbak som i att några personer kommer hit och man står i ett kök och bakar, lyssnandes på musik med bjällror och texter som talar om antingen gud, om att man drömmer om en jul hemma, eller att julen alltid ska spenderas med kärnfamiljen.
Vid frukosten idag framför tv:n visade de " Sjunde himlen". Det finns få program som gör mig så arg och irriterad. På några minuter till morgonkaffet hann de i serien trycka in att a) det är fult att röka, b) om man röker är man en dålig person och c) om man röker straffar det sig, för eftersom man ALLTID  glömmer att släcka cigaretten brinner ens hus ner.
Jag är verkligen ingen förespråkare för rökning, det är äckligt, det är dåligt för hälsan och det luktar as.
MEN  när man i en serie samlar alla fördomsfulla och rättfärdiga människor som t.ex familjen Camden, där det är syndigt att göra i princip allt, då blir det för mycket.
Alla människor är inte den stereotypen, den som lever rätt och riktigt enligt normen att man ska vara perfekt.
Det blir en oaptitlig eftersmak i munnen, när man ser människor, i och för sig karaktärer i detta fall, som hela tiden ska förmana tittarna att om de gör vissa saker, då är de automatiskt dåliga och inte förtjänar ett bra liv.
Vi som är mänskliga varelser, är aldrig perfekta. Vi gör vissa saker som är asbra, andra som är misstag. Att ställa sig över alla och säga: du är dålig, du är bra, du är en skam, du är en förebild, usch.


Livet maler på

Jag fick precis veta att ett djur har blivit namngett efter mig. Vissa får en gata i sitt namn, andra får en park att symbolisera dem, jag får ge mitt namn till en mal. Simon har fått en tidig julklapp av tomten, ett 54 liters akvarium, med fiskar, däribland tre malar, en av dem är given namnet Karin. Tack Simon:)


"Vaddå...jag fattar inte..."

Årets bästa idé kommer från broder Frank ( läs förra inläggets kommentar).
Det vore ju faktiskt ganska fantastiskt om mamman vår kunde komma över sin teknikskräck och skaffa en dator och sen kunde hon skriva om sin dag, sitt liv, sin visdom.
Eller ja, jag tror nog inte riktigt hon fattar att hon är ett original och att det är typ det som är kul med henne.
Bland det roligaste är ju när hon säger nåt, man fnissar ( hennes make med:) hon ser stött ut och sen missförstår hon och tar illa upp.
Om hon ändå förstod ironi:)
Fast då vore hon ju inte hon.

Idag är det bakdag, var tvungen att fixa ihop ett gäng makarons till julbuffen på torsdag, och så gick man och peppade på att det skulle bli några över som man kunde smaska på. Blev det några över, näe så klart inte och det blev dessutom ett litet antal. Inga omtagningar där inte. Får se om jag hinner svänga ihop några till nästa vecka.


F och E

Detta inlägg dedikerar jag till mina brorsdöttrar, för att de är så bra och för att deras bloggar gör en glad:)
Tänk , man kommer hem efter jobbet, man är lite trött, man käkar och sen slår man på datorn och läser lite om hur deras dagar varit. Ni är verkligen för härliga tjejer!:)

http://fellansweek.bloggplatsen.se/

http://www.aboutellen.devote.se/

Klart man är stolt över familjen!


" Oj stackars dig!"

Biblioteket. En av de bästa platserna som finns. Datorn är påslagen. Uppsatsen är uppe på skärmen, en halv sida är skriven, en annan sida med anteckningar ligger på bordet, men hjärnan vet inte hur de ska formuleras, så ögonen tar en paus och blickar ut över bibblan. Bakom ryggen sitter två personer och diskuterar arbetslöshet, de verkar jobba med det på nåt sätt, ett jobbmöte. Pratar om personer på ett sätt som låter fel. Det de säger bör nog skötas på ett kontor, med stängd dörr. Oproffessionellt.
På hyllan närmast bordet där jag sitter finns det en bok som heter Jorddemoner. Va?! Finns det såna också...
men den står på sjukdomshyllan, så det är säkert nåt psykologiskt. " Hjälp, jorden anfaller mig!"
Igår frågade en på jobbet om jag hade kille, barn, bodde ihop, var gifta, allt på några sekunder. När man svarar: nej,nej inte än, bor själv och gillar det, och nej inte gift, tittade hon lite oroligt på en. De senaste veckorna har det varit många som frågat just de grejerna och när man svarar just att nej, jag är singel ( just nu på grund av att jag väljer det!), inte har barn och så, då ser alla så jäkla ledsna ut. Vad är det som är så provocerande med att inte vara med i barnvagnsmaffian, inte bo med någon och varför bör jag vara ledsen för det?
Klart det finns stunder då jag tänker att det vore kul att bo med någon, kanske ta en kopp te och snacka, eller se en film osv osv. Men sen kommer de allra flesta kvällarna då det känns hur bra som helst att jag kan välja, helt utan att ha någon som frågar vad jag ska göra. Att bara känna efter vad man vill göra. Vad man själv vill göra.
Vem vet vad som händer i livet, ingen. Ja förutom om det finns nån skäggig gubbe som har stakat ut allas liv ( huh läskigt!). Så för att klargöra; Jag är inte ledsen. Jag har valt att bo själv ( ja, man kan faktiskt välja det!)och sluta tyck så jäkla synd om människor som inte gör som en själv. Vad tråkigt det skulle vara om alla var precis likadana.
Okej, nu måste jag faktiskt skriva in den där jobbiga delen i uppsatsen. Inte fly nu:)

Upp och sedan ner

Att jobba natt innebär ett intensivt ansvar i så där 21 timmar, inklusive några timmar halvsömn då man ligger på spänn medan trafiken utanför svischar förbi och den jäkla hissen går upp och ner och säger DUNK! varje gång den stannar på varje plan. Varför sover inte folk på nätterna? Varför åka hiss på natten?

Ni som redan börjar sucka och tänka " Fasen vilket tjat om jobb!", jag vet det blir lite väl mycket prat om det kanske, men se det som ett ämne vilket som helst som har en stor plats i livet. De som har barn pratar barn, de som ska gifta sig pratar dukning, de som precis fått jobb pratar jobb.

Känner mig ovanligt pigg för att inte sovit så mycket, trodde att man skulle däcka, men det blev lite te och och lite jultallrik som chefen hade med sig, och en present ( Ja en aladdinask...räddaren i nöden för alla i farten) och nu kanske lite läsning i bokcirkelns senaste bok Vindens skugga . Men blev lite småskraj igår när jag läste den på jobbet, får nog bli dagläsning hehe.
Jag hoppas att ni får en jättefin dag och kväll!
För ni är så himla bra och viktiga!


Drömvåning

Följande text i Fredrik Lindströms bok Evolutionen och jag kommer inte överens är en av många anledningar till varför Fredrik är så bra och rolig...

Jag är ständigt på jakt efter
en ny bostad
för att få reda på
att jag inte är ett dugg
lyckligare där heller

Det är förstås helt
naturligt.
Hur ska jag kunna
hitta en lägenhet
när jag egentligen
vill bo i en fransk film?
En sådan långsam
där handlingen
är mycket enkel
och kameran förälskar sig
i förbipasserande kvinnor
i körsbärsröda kappor
och följer dagdrömmande skolbarn
genom alléer och parker
och då och då låter dem
släppa en ballong
upp mot trädkronorna.

Allt ackompanjerat av fingertoppar
melankoliskt vandrande
över ett pianos
känsliga tangenter.

Mäklaren bara stirrar på mig,
han har inget alls
i den vägen
men undrar om jag inte
är intresserad av en fräsch fyra
med högt läge
och terass.

Har den lyckligt slut?
Varje dag?

Det vet han inte,
men stammarna är bytta.

Frusterande

Lyxfällan Charlie och Mathias ( you have to love these guys) står framför en familj i knipa, ekonomisk knipa. Men de har inte alla knivar i lådan, för de gnäller om hur viktig deras platt-tv är eller att deras 3-åriga son måste ha sin fyrhjuling kvar. Allt medan huset de bor i snart faller ihop som om vargen huffat och puffat på det.
Charlie säger det vi alla tänker: " De uppför sig som tonåringar som kommit hem för sent och nu får en utskällning av sina föräldrar".
Paret ser inte märkbart oroade ut och säger själva att de nog kommer sova lika lugnt som vanligt i natt. Även om de har skulder på en miljon.
Bebisen växer i magen på dem, på mat som morsan har köpt för svärmors pengar, för det är viktigare med elektronikprylar än mat.
Jag citerar Annicas respons på dem: "Jag vet, man vill bara slå dem i huvudet med en kavel."

A dilemma man!

I-landsproblem som det bara vishlar om det...
Ska man eller ska man inte köpa något nytt att ha på sig på julens heliga dagar?
Har kikat på en blus ett tag nu...
Vad tror ni?
Passar? eller ser man ut som en apelsin i den, fast det kanske kan liva upp, att matcha frukten.

http://www.hm.com/se/product/95018?article=95018-E

Eller

http://www.hm.com/se/product/93932?article=93932-D#article=93932-D

då kommer man matcha fruktskålen i sig, med sin rostbruna ton:)

Klipp

En gammal goding, det andra ett om att skriva en hitsång. Älskar brittisk dialekt:)


Sleep

Kroppen säger sov!!! Hjärnan säger att det är bättre att hålla ut och sova ikväll / natt för att behålla dygnsrytmen.
Tanken på härliga pengar som medföljer att man tar nattpass blandas med tanken på att det vore gött om man kunde ligga på sofflocket medan någon annan köpte smågodis åt en under tiden. Men nä det är det ingen som gör:), så får rassla upp och byta mysbyxan mot strikta jeans.
Tack emma för finfin bytardag, du hade verkligen fixat till det fint!
Puss

Precis som alla andra

Dags att packa ihop lite grejer och snart åka till jobbet. Första gången man ska jobba natt, men det känns lugnt. Känner att jag har koll på medicin, rutiner och så. Har hunnit tänka lite på sista tiden...
det känns mer och mer som att man kommer fram till vad man egentligen passar till. Jag är jätteglad att jag testade på receptionistjobbet i somras, att man vågade göra något annorlunda. Jag har alltid tänkt att man måste vara bra på allt, att man måste göra allt, man måste göra som andra. Men nu känns det mycket lugnare inombords...och det är skillnad på att testa saker som man egentligen vill men inte vågar och saker som man faktiskt inte är intresserade av att göra.
Att kunna välja och att faktiskt känna att , nä det är helt jävla okej att jag inte gör precis som andra, för jag vill  faktiskt inte det. Det är en skön känsla!
Vad jag skulle komma fram till, är att jag insett att det inte behöver betyda att man är en skitdålig person för att man inte är en säljarperson. Jag fixar det jobbet, men ibland känns det som att det jobb jag har nu kanske passar bättre ihop med min personlighet. Nån mening med att vara lugn finns det kanske.

Tjoho, imorrn är det bytardag hos emma! Härligt roligt!

Liten och stor

För några år sedan fanns det ett test på ams-hemsida, där man genom att svara på ett antal frågor fick reda på vilket yrke man skulle passa att ha. En av frågorna tror jag lyder " är du intresserad av montering?"
Svaret är klockrent, NEJ.
Är det något som är frustrerande är det just att t.ex sätta ihop möbler, särskilt när det inte går att få in den stora stora skurven i det lilla lilla hålet, genom en tjock jäkla träbit som är armstöd.
Det är tur att överdragen till fåtöljen inte ska tvättas på länge länge igen. Vardagsrummet ser ut att ha blivit invaderat av alla världens möbler, men det blir nog bra när de bott in sig lite:).
Tack emma! Och hoppas att din nya soffa kommit nu.

Här kommer din önskelåt Anette:)


amuse bush...eller mest muse

Idag får Sus den första önskningen, klart att den bästa syrran ska få sin muse och uprising!




Förflyttning

På diskbänken ligger några nyinköpta bullar, väntar på att bli doppade i kaffe av några hungriga "flyttgubbar". Eller egentligen handlar det om en flytt av en soffa från punkt a till punkt b, dvs hem till mig.
Varit på en promenad på 1,5 timme med en maria, hon var bussig och bjöd på lunch: bulgur, fisk i ugn med saffranssås och grönsaker. Satt dödsskönt i kistan.
Så bullar, kaffe, en ny soffa, promenad, lunch och första december. Inte fy skam.

och nu...
en röstning till...
vilken är er bästa julsång? Kanske att den dyker upp här på bloggen...

RSS 2.0