lejonkaka

Tänk om man kunde göra något, fast man inte gjorde det liksom. Kommer hem från jobbet, tänker att ikväll ska jag allt satsa på att läsa mer än 1,5 sida i Harry Potter, eller åtminstone ett kapitel i " Jag ska egentligen inte jobba här" eller kanske faktiskt påbörja boken
" Call the midwife" nån gång. Vad händer?!
Ligger som en säck potatis i soffan, inser att det rullat ett par avsnitt av Scrubs och nu är det dags att gå och lägga sig. Läsa...ja det vet jag inte. Hjärnan är överkokt av upprepning och ljud, så när väl tystnaden lägger sig i hemmets vrå, då lägger även jag mig. Med böckerna i form av ett berg på nattduksbordet, det som borde göras. Det som vill göras. Men hjärnan är inte med på det spåret. Så jäkla trist.

Allvarligt, det här är nog det sötaste dagispysslet jag sett...

Det är kanske förskolelärargenen i mig, men det är kul att se när ungar engagerar sig i nåt riktigt ordentligt. Systersonen N kom på eget bevåg ut med vattenfärger och sen blev det måla av. Detta verkar kanske inte konstigt, men blev smått förvånad för det brummar nästintill bara traktorer i hans söta huvud:)

Sovmorgon leder till blåbärsrensning till Sommar i P1 med Katrin Sundberg. Ganska roligt faktiskt, ja Katrins prat alltså. Inte rensningen. Men gott är det!

Det visar sig hela tiden att det förflutna och nuet beblandar sig med framtiden. Och det är kanske inte alltid en nackdel.

Himlen är oskyldigt blå

Tänk ändå att det finns små grejer som man kan lagra musik i och som går att fästa på kläderna när man går ut. Ja, jag vet, känner mig som typ 101 år gammal för nu är den köpt, den första mp3-spelaren och det bubblar lite i magen av spänning.

Något har man nog lärt sig i alla fall. Har blivit ganska bra på att sysselsätta mig på de dagar då jag börjar sent. Inte bara sitta och glo och räkna ner tiden. Utan göra mera karaktärsdanande ( ja eller hur:) saker såsom dricka kaffe, diska, kolla på Modern family, kolla på Scrubs och fnissa.
Om man ska uppnå den dagliga dosen av skratt kan man ju behöva lite hjälp i form av komediserie.
Ja eller annars är det faktumet att det nu är ett nattpass kvar, sen frivecka och campa med en vän och familj. Då orkar man satsa lite till.

eller nja två för att vara ärlig, kvar till lite camping med E och hennes familj. Välbehövligt!!!!!!!!!!
Lediga veckan, here i come, på torsdag i alla fall.

Att jobba känns ibland som ett onödigt ont. Nu blev jag helt plötsligt inte helt säker på vad det uttrycket egentligen betyder hehe. Men men, det är ju väl känt att det inte alltid är kul att jobba. Kanske borde man skaffa sig en hobby eller nåt annat att göra när man väl är ledig. Så man glömmer hur stressad, trött man är på sitt jobb. Och detta kommer från en som hade semester för en vecka sen. Fan, det bådar gott för framtiden hehe.

Vissa artister råkar man bara höra, t.ex. på Ellen Degeneres show, artister som man blir lite förälskade i. Artisten Birdy sjöng bara en låt, Skinny. Det räckte långt nog till att jag beställde hennes skiva. Det är inget jag ångrar. So damm good.

Det finns verkligen personer som har den där extra lilla egenheten eller talangen, de som har det kända uttrycket "DET".
Adele är en. Bandet First aid kit är två. Den som kom på att " ja let´s reta gallfeber på datoranvändaren genom att göra musen så extrem känslig att den hipp som happ hoppar runt i texten datoranvändaren håller på med" är INTE en av dem. Hat är ett starkt ord, men den som kom på det ligger i samma fack som kritljud på griffeltavla, sprakande radio och hack i skivor.

Två systrars konversation morgonen efter släktträffen. K har sovit över hos S. S sitter framför tv:n, K kommer in i rummet. K: Usch, den där jäkla fårfällen som ligger på soffan gjorde ju att man svettades ihjäl i natt...det luktar ju typ som bratwurst under armarna. S: Näe!? Ja men då vill man ju inte ens lukta. What?! Ja det är ju tur det!!

Promenera är bra för allt...ja det skulle väl i så fall vara gikt som det inte är så väldigt bra för. Men i övrigt...man kan gå antingen själv eller med en vän, man kan i takt med stegen sortera upp tankarna antingen i tystnad eller med vännen. Och sen när man kommer hem är saker i ordning. Det ger liksom lugnet i stormen , som Marie Fredriksson sjunger. Och är det någon som tänker " vem fan pratar hon om, vilken Marie?!", ja då är det dags för mig att säga hejdå till världen, för gammal vill man ju inte känna sig. Eller förresten, då får väl den personen googla upp henne eller nåt.

Så här glad ser man ut när man pratar med djungeltelegrafen ( vid annat namn mor vår)

Der är otroligt skönt med människor som säger åt en vänligt och bestämt, att livet pågår nu och varför ska man vänta på något som kanske kommer sen. Så sant så. Så ska njuta lite av grillning med några ex-jobbarvänner ikväll/natt och imorrn ska jag inte få dåndimpen på att inte ha nåt planerat utan ta det lite som det kommer. Kanske lite museum-tittande, läsa i parken, ja det som faller i smaken just då.