Sånt här får man berätta...

Man kanske är alldeles för mycket på jobbet egentligen. Eller inte.
Imorse satt jag i köket och tittade på schemat medan den andra assistenten skulle gå in i sovrummet och prata med brukaren.
- Hej tjejen ( den glada assistenten)
- hejdå....( brukaren med morgonhumör)
Höll på att fnissa i hjäl. Ibland måste man erkänna att jobbet är underbart.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0