lejonkaka

Livet är större än hur du just nu mår.
( Jonas Helgesson)
Det är ju ett riktigt vettigt uttryck :)

sa tydligen haren. För den här muggen ger drickaren tips på hur man tillagar just en hare.

Vilken mörk själ man har...det säger ju sig självt när man ser att de allra flesta böckerna i bokhyllan är kolsvarta hehe

Gud vad jag behöver vara ledig nu känner jag. Det är ju välkänt att när man väl blir ledig så släpper spänningarna och då kommer den lilla huvudvärken som ett brev på posten. Tack tack. Sov till 11. En veckas ledighet med lite planerat, lite vila och fritid. Dags att ladda batterierna och lagra upp energi i förrådet att ta av sen. Kram på er!

Det är allt bra synd att mosad banan ser ut som snor. Särskilt i chokladmuffins.
Men vad gör man när bananerna ligger helt lealösa i fruktskålen och avlider långsamt, de får bli bakmaterial.

Vad knäpp man kan vara egentligen...
Kroppen är 29 år.
Hjärnan tänker att man säkert ser ut som 15. Fast näe, inte riktigt va.
Vissa har bara det där typiska vuxna draget över sig.
Har ni någon gång blivit tagen för en annan ålder än er riktiga?

Jag tror starkt på kraften i en kram. Nu har det varit dagar då det tillhör ens jobb, att kramas. Att hålla handen och att fnittra. Och när jobbet är glad, då smittar det liksom av sig likt en influensa. Kärleken till hösten, den friska luften som sugs in i lungorna när man cyklar till jobbet ( och ja då kan man ju också tänka på gubben som tyckte min cykelstil är vacker, ska fasen stå med på CV hehe). Det gror inspiration i fingrarna och i huvudet. Inte lika trött. Bara sugen på att typ köpa allt på panduro och knåpa ihop tomtenissar med syskonbarn eller klippa och klistra och må. Är så oerhört glad att vi har hälsan och möjligheter. Det tas för givet alltför lätt fan. Bra känsla i bröstet. Hoppas att ni har det med! Sett något annorlunda förresten. Jag kan börja...såg en cirkusdirektör när jag cyklade till jobbet.

Vaknade av att hjärnan cirkulerade kring ämnet mod. Hur är man modig? Vad händer på grund av slumpen? Vad händer på grund av att man gör något aktivt själv?
Kanske beror det på att jag precis läst Jonas Helgessons bok " Etiketter ska man sätta på julklappar- inte på människor". I den säger han bland annat att om din bild av livet inte stämmer kanske du behöver byta bild.
Hm.

Så fort pengarna kommer, ja då blir det lite julklappsshoppande. Måste säga att några av grejerna jag hittat tror jag blir ganska bra faktiskt. Man blir ju så glad när man ser nåt och tänker direkt på en person som skulle kunna gilla den. Ja sen att man hittar en ganska dyr fotobok som man vill ha själv, well får väl bli en klapp från tomten till Karin. Tack tack.

Det är så härligt med en kamera att räkna med. Eller en fotograf kanske. För precis varenda foto från bytardagen blev suddigt.
Precis som livet kan vara ibland. Men om man ser bakom allt det där suddiga finns hoppet, spänningsmoment och saker att flina åt. Helgen var mycket fin med allt folk, grejer, middag hos C och T och spelande, och promenad.
Nu är målet att hålla mig vaken tills det är dags att åka till E och sörpla te.

saker hemma hos mig. Var så peppad att jag vaknade kvart i nio. Okej det var ju inte överdrivet tidigt. Nä usch vilket blaj inlägg det här blev. Sluta läs omedelbart!

Tror att det bor en liten häxa inuti mig. Hon kommer fram ibland, under en viss period i månaden, och gör så att jag känner mig övergiven och ledsen, arg och irriterad på de stora sakerna i livet: brus på radion, dammsugning och städning, när man tappar något, när man inser att vissa grejer får man räkna med att göra på egen hand men sånt fattar inte dem som har "allt", brummande dvd osv.
Och även om man egentligen borde städa en annan dag, man borde sova ut och vila inför jobbet, man borde stanna upp och dricka det där glaset vattnet istället för att göra tre saker samtidigt och bli yr, så kör man på. Sätter mig ner. Andas. Inte så där som man ska då, typ yogaandning från magen. Vem fan har tid med det? Det blir också ett borde, just det ja, skulle ju köpa träningskort så jag skulle börja med yoga. Inga pengar över till det denna månad heller. Även om jag vet att jag inte är ensam, så vinner häxan idag. Får väl gå ner i tvättstugan och tjuta en skvätt. Kan ju passa på att tvätta och hämta lite grejer i förrådet och...( ja där kom mönstret igen).

Ni vet hur man känner sig när man cyklar hem från jobbet, så jäkla snygg. INTE! Och trött med så man hänger mer än är rak.
I alla fall, där var jag, på cykeln, genom parken, tänkte väl mest på mat och ett bad, för ja helgens jobb har ju inte varit det absolut roligaste faktiskt.
När jag kommit genom parken och stannar vid trafikljuset så kommer det en man på cykel, håret fladdrar fastän inte rutan inte ens är öppen ( oj Ronny och Ragge har visst alltid en bit av ens hjärta), han har krulligt långt hår och ryggsäck ( på ryggen alltså). Han ropar " Vad fint du cyklade, det var vackert!". Sen kör han en bit till och vänder sig " kom ihåg det".
Man blir fan lite varm inuti och glad. För det finns tydligen goda människor. Det finns tydligen människor som tycker det är fint med cyklister med puckelrygg.

Idag vill jag kasta strålkastaren på några väldigt bra saker som händer:
Lön, börja jobba ( ja det är faktiskt sant...ska bli skönt att komma igång igen och få lite struktur) och det bästa till sist, Annica fick reda på att hon fått jobb. Det var glada nyheter! Grattis fan!

Är inte rädd för förändringar. Inte så mycket längre. Det är kanske det som kallas att utvecklas.
Det är en tvetydig känsla, men att tiden går är inte enbart något dåligt. Mest bra faktiskt. Det gör att mellanrummet mellan det gamla och nuet och det som ska komma blir större. Man lär sig, man går vidare. Jag gillar att bli stor.
Nästa år är det 30:e i mitt liv. Och visst, jag hade kunnat sitta här och klaga på det jag inte har gjort eller har, men mitt liv hade inte varit mitt liv, om det inte varit som det är nu. Jag tror att vi kan påverka våra liv på extremt många sätt, att vi kan välja våra vägar. Om jag hade valt annorlunda hade det säkert blivit bra det med, men faktumet att jag valt som jag gjort, gör att jag är här nu. Levande. Med grejer på G. Med vänner som bara är helt fantastiska.
Jag gillar att bli stor.

Var är fjärrkontrollen? Varför kan jag inte göra rörelserna som vi i hejaklacken övat på så länge och varför tittar hejaklacksledaren som ser väldigt lik Kirsten Dunst, så extremt hårt på mig?! Men var är fjärrkontrollen egentligen???
Vaknar.
1. Varför skulle det vara någon fjärrkontroll i sängen, i sovrummet överhuvudtaget? För det är där jag är.
2. Jag har aldrig varit och kommer aldrig bli ett hejaklacksmaterial.
3. Tack för magvärken Gud!

Man blir nog lätt lite störd av att jobba natt varannan natt i typ en vecka, vill nog inte ens tänka på hur det skulle vara om man jobbade varje natt hehe. Men pengarna är välkomna.