Tipp tapp tipp tapp
Jullov. Man blir ju märklig av ledighet. Att vakna och inse att nej man behöver inte käka frukost och sen plugga som en gnu.
Man kan käka frukost och sen tvätta, åka som en skyttel till linköping för att hämta godis som ens kontrollfreakade :) syster vill ha, precis missa tåget hem med tre meter, inse att det är en timme till nästa, bestämma sig för att gå upp på stan, inser att den inte öppnat ännu, går tillbaka till stationen och köper en korv. tänker på grisslakt och blir inte sugen.
hem med tåg, upp till stan och köpa 5 brödpåsar och bara lösgodiset punchpraliner. Letar som en galen efter vaniljtoppar men alla tittar frågande. Tydligen inget som finns längre.
Medan jag väntar på spårvagnen hem börjar klockorna i rådhuset spela midnatt råder och jag garvar i vanten för det är en aning ostämt och tondövt. Men det viktigaste är väl att man försöker.
Fick ont i hjärtat när jag passerade en som jag antar är hemlös, stod på gatan och spelade gitarr. Hans hund låg på en filt och omstoppad med ytterligare en filt. Och då kände jag " va fan! Vad är det här för värld liksom.
Jag kan bli lite aggressiv som en gång när jag gick på stan med en jag kände och jag lämnade pengar ( faktiskt till samma man) och hon bara: ja fast det kommer han ju bara köpa öl för.
Jaja det är möjligt att det köps öl för pengarna man ger, men jag kan inte gå förbi med rent samvete och strunta i att åtminstone avvara några kronor. Det förändrar tyvärr inte så mycket, men kanske blir de närmsta timmarna lite drägligare. 40 spänn går till en man och hans frusna hund.
Så visst det går att resonera fram och tillbaka, men jag gör hellre nåt än ingenting.
puss puss
Man kan käka frukost och sen tvätta, åka som en skyttel till linköping för att hämta godis som ens kontrollfreakade :) syster vill ha, precis missa tåget hem med tre meter, inse att det är en timme till nästa, bestämma sig för att gå upp på stan, inser att den inte öppnat ännu, går tillbaka till stationen och köper en korv. tänker på grisslakt och blir inte sugen.
hem med tåg, upp till stan och köpa 5 brödpåsar och bara lösgodiset punchpraliner. Letar som en galen efter vaniljtoppar men alla tittar frågande. Tydligen inget som finns längre.
Medan jag väntar på spårvagnen hem börjar klockorna i rådhuset spela midnatt råder och jag garvar i vanten för det är en aning ostämt och tondövt. Men det viktigaste är väl att man försöker.
Fick ont i hjärtat när jag passerade en som jag antar är hemlös, stod på gatan och spelade gitarr. Hans hund låg på en filt och omstoppad med ytterligare en filt. Och då kände jag " va fan! Vad är det här för värld liksom.
Jag kan bli lite aggressiv som en gång när jag gick på stan med en jag kände och jag lämnade pengar ( faktiskt till samma man) och hon bara: ja fast det kommer han ju bara köpa öl för.
Jaja det är möjligt att det köps öl för pengarna man ger, men jag kan inte gå förbi med rent samvete och strunta i att åtminstone avvara några kronor. Det förändrar tyvärr inte så mycket, men kanske blir de närmsta timmarna lite drägligare. 40 spänn går till en man och hans frusna hund.
Så visst det går att resonera fram och tillbaka, men jag gör hellre nåt än ingenting.
puss puss
Kommentarer
Postat av: Jenny
Så brukar jag också tänka att va fan det går bara till alkohol men ändå lägger jag i några spänn. för precis som du skrev det gör kanske de närmaste timmatna drägliga.
Trackback
