lejonkaka

Jag tror att det bor en liten lantis i mig, även om jag blir rastlös och längtar efter en kiosk när jag är utom räckhåll. Och man tar ju inte gärna bilen för det ärendet liksom. Har varit hos en av mina systrar och barnvaktat 1-åring. Han vaknade 20 i 6, så jag gick upp till en solstråle som bara utstrålade " morgonstund har guld i mun". Barn är så vill jag minnas.
Frukost, diarreblöja och sedan bad, på med kläder och ut. Klockan var halv 8 då. hahahaha Man hinner ju med grejer i alla fall...
Sen när vi gått lite så tänkte jag att vi skulle vila. Det tänkte inte han. Han blev dock knäpptyst när han fick ligga på min arm och dryga minuten senare snussade han sött. Själv rörde jag mig inte hur fläcken utan hittade en harequinen-bok på nattduksbordet som jag fnysandes läste lite i, men somnade också. Gud va de är fina de små... okej alla är inte söta... de är inte det! Bebisar alltså, inte harlequinen-böckerna!
Men han är allt en härlig prick som skött sig exemplariskt så jag till och med hann slänga ihop en banankaka, som jag i och för sig inte hann smaka för att jag skulle med tåget hem och det blev stressigt med maten i kväll.



Promenad med vagn och barn... vuxenpoäng. Men våren på landet slår den i stan med hästlängder.

 Jag minns inte att hans fingrar är så röda....

Har köpt finfina lampor med, på ikea. En grön och en rosa. look! Så nu har jag fyra olika färger...



Jag är kär! Så himla fina!
nu ska här sovas...
tjoflöjt!