Elisabet

Det är nåt väldigt frigörande,
när en person, vars jobb är att träffa och se en massa olika människor,
ser en själv i den stora massan.
När den personen kommer ihåg ett samtal , för månader sen,
där tankar cirkulerade, där drömmar blev uttalade.
När den personen sen, månader senare, möter din blick och ett kort möte om nuläget tar form, "Vad gör du nu?" " Jag gör det här".
Då tittar personen dig varmt i ögonen och säger: " Det blev ju som du ville då..."
Och i den lilla tillfälliga bubbla du åker i nu, där tvivel och oro kring dina val cirkulerar, var det precis den nål som bubblan fruktat.


P.s Kusin vitamin Linda undrade i förra inlägget vad jag läser...litteraturvetenskap 4, sista kursen:) äntligen och som jag dessutom kan använda för att korta ner Bibliotekarieutbildningen med.
Vad gör du ?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0