lejonkaka

Tänk vad en liten fåtölj kan göra, eller som vännen sa: Vi kommer förbi med en liten brun sak!
Ja, du gissade helt rätt, det var en brun fåtölj, vad trodde du?
Sen den flyttade in hos mig är den en central del. För vad livet egentligen i stort går ut på.
De där små sakerna, en kopp te och lite läsning i ljuset av fönsterlampan. Lite lyssnande på musik, planering för veckan. Ett telefonsamtal med en vän. Lite tv-tittande.
I söndags infann sig en dos av mörka årstidsdeppigheten. Man ser enbart den där gråa ytan utomhus, man stressar inuti för en massa nya saker, nervositet, pengabekymmer osv osv osv.
Men sen tänder man lamporna, utan att tänka för mycket på elkostnader, tillagar tröstmat i form av en krämig tomat och linssoppa, bakar några chokladsnitt. Sen kan man sätta sig, gissa var, och faktiskt dra i trådarna och styra upp. Veckans händelser, utmaningar och saker som inte är de roligaste, men som är nödvändiga.
Göra listor för att stoppa det värsta av stöket.
Är numera en troende. Troende i att det mesta går att se ljust på om man omger sig av ljus. Det är inte för inte som ljusterapi rekommenderas.
Så mitt i allt dova, ja för att t.ex. läsa en av de mörka historierna Vredens druvor av John Steinbeck, kan nog inte ses som det ljusaste kanske:), men att fylla tiden med bokcirklar, halv åtta hos mig-gänget som turnerar runt i östergötland för tillfället:), testa något nytt, faktiskt göra saker som inte är roliga, men som ger lite mer erfarenhet och pengar:), det ger oss något att se fram emot. Kanske är det vuxenpoäng i att inse att saker inte nödvändigtvis behöver vara roliga för att ge nåt.
Tack ni fina människor som jag har äran att få vara med.