lejonkaka

Födelsedagen blev oväntat lyckad. Två vildar med namnen Nils och Axel kom infarande, först tveksamma, sedan blev  andra bullar av. Sen kom en Ingrid och en Robert, en Tim med en tårta och en Susie med guldchoklad, en mamma och en pappa med en kudde och en hundbur. Maten blev bättre än väntat. Har på nåt sätt fått lite noja för att bjuda på mat. Tänk om den blir äcklig liksom. Det är typ samma form av noja som att bestämma biofilm och sen visar det sig att den var dålig och då får man dåligt samvete och ber om ursäkt hundra gånger. Som om man gjort filmen själv liksom haha. Det var som om de aldrig hade ätit, typ flög potatisar medan ljudnivån blev högre. Trevligt det. Sen när maten slukats menade Tim på att det var tårttajm. Vi fikade gott medan Axel sprang flera mil fram och tillbaka och skrattade. Vilken pussgurka liksom. Och Nils satt i knät. Vi pratade om allt och inget. Sen lite häng i vardagsrummet och sedan for de. Och tystnaden blev påtaglig i lägenheten. Disken höjde sig på kökets ytor. Men det ska man skita i på sin födelsedag så jag gjorde en kopp te och tittade på Revenge.
Jobb dagen efter. Hem till en emma med familj. God god mat och efterrätt. Prat om allt och inget. Filmtajm: Da vinci koden. Jäklar vad det ska krånglas till ibland, en massa koder och sånt. Säg vem som gjorde det för i helvete eller dra ut på det i 2,5 timme, jaja det var i alla fall mysigt sällskap. Har väldigt svårt att förstå varför man ska självplåga sig själv med kedjor med taggar på sitt ben, för någon som inte ens finns. Eller vad vet vi, men ser inte poängen.

Har blivit en hemmagris. Vill sova hemma jämt, men med sex nätter nattjobb blir det liksom inte möjligt. Visst det är ju fler hemma än borta, men det är nästan som om magen spänner sig när jag vet att det blir en natt borta...får skärpa mig. Försöker ta med mig en massa bra böcker och liknande för att underhålla mig där bland snarkningarna, och tänka att sover jag så gör jag. I annat fall gör jag det inte, men jag kan ta igen det senare.