lejonkaka

Nämen, det är väl trevligt att vakna mitt i natten och tokandas, för att man tror att det ligger en död människa bredvid en i sängen och dens död var helt ens fel. Går upp och kissar, sedan smyger tillbaka till sovrummet. Det var kanske inte världens bästa idé att möblera om i sovrummet igår, för det är mycket möjligt att liket nu ramlat ner bakom sängen, in mot väggen, och när jag väl hoppat upp i sängen ( ja för vem fan vet vad som är under den...) kommer det snart upp en hand och drar i lakanet...huh.
Näe, just det, så kan man ju inte tänka, man är väl vuxen för tusan. Lägger mig på likets plats, på mitten av sängen, och somnar om ganska på stört. Man ska alltså inte lita på att jag räddar nån när det krisar, för min kropps reaktion på fara är först panik följt av " äsch jag orkar inte..." och sen zzzzzzz.
Ska nog inte läsa nån bok om panikångest på kvällen, det står på bokens omslag att det är en spännande och upplyftande bok om en forskare som spenderar mycket tid på en psykakut. Jo, jag tackar ja.
Bra valt i bokhyllan!