lejonkaka

Igår vid fem tiden slog nån konstig yrsel till. Ni vet när man bara känner sig olustig i kroppen och det känns som att man kommer kräkas om man äter det minsta.
Blev tvungen att kapitulera och bädda ner mig i sängen vid sex tiden. Sov till och från , så klart med inslag av mardrömmar, fram till halv 8 i morse. Ont i ryggen. Yr, feber.
I och med att man sett mycket värre sjukdomar nu, så är det ingenting. Även om det är jäkligt trist, så är det ingenting i jämförelse. Lite piggare idag, feberfri, fortfarande lite svag, men i stort sätt okej. Kunde leva utan de där vansinnigt stressande drömmarna bara. Men det sägs ju att sömnen och drömmarna är till för att bearbeta saker, och så länge man vaknar och inser att man är hemma, och att man kan slappna av är det bara att hålla ut tror jag.
Imorrn blir det jobba natt, vaken jour, så ska passa på att slappa och sova så man pallar med det.