lejonkaka

Det känns som att min hjärna fick en asbra ide i natt, något som jag saknat, men som jag kom på. Vilken tur att jag kommer ihåg det nu då. Inte.
Men något som i alla fall har kommit upp till ytan är lusten att pyssla. Hittade ett vykort från en gammal lärare, en härlig dramamänniska som jag brevväxlade med flera år efter att jag slutade högstadiet. Hon skriver: " Du måste ju använda alla dina små påhitt och idéer i alla livets situationer." Och ni vet när livet bara tuffar på, det är saker som måste göras och som tar ens tid. Men sen kommer man på att man faktiskt vill göra annat än bara det där som måste göras. Pyssla. Skriva. Klippa och klistra.
Hörde en tjej på spårvagnen säga till någon i sin telefon, att tiden inte räckte till. Att jobbet tog så himla mycket tid och energi. Där är vi alla. Vi vill, men hinner inte. Tvingas välja bort.
Ska vi trotsa kraven och pyssla någon gång, säg till!

Skulle skriva nåt jäkla glatt inlägg om att jag var så glad idag. Att det varit det glada som vann matchen idag. Regnsmatter. Att det till och med lockar att läsa klart Harry Potter-boken, som förutom delar av den är rejält långdragen ( bryr mig inte om att Harry går i nån jäkla korridor, i alla fall inte på 300 av 500 sidor). Att H&M-katalogen kommit. Att frissan gör att nacken andas ut. Att det finns människor som klagar på exakt samma saker som en själv, därute. Särskilt på spårvagnen har jag märkt.
Och så tog datorn bort halva inlägget. Surt. Men men nu suddar jag bort den sura minen och önskar er en skitbra kväll istället!

En tupplur eller två. En familjepizza med sallad på delad på fyra. En Arkiv X kväll med folket tillhörande gruppen Härliga människor. Att gå hem i natten. Det är tyst i den rätta betydelsen. Igenkottar passerar över gruset. Hem till en säng.
Vakna. Utvilad. Utan någon direkt plan. En uttråkad vän. Det blir cyklande till loppis. Cyklande hem till E, spela Skipbo. Fyra omgångar. God enkel mat. Fniss. Cykla hem. I solnedgången.

När man sover på dagen blir man helt koko efter. Det kan först förstås också bero på att man fått ett blodsockerfall under sömnen och man bestämmer sig för att tokchocka och väcka hjärnan genom att suga i sig 1 mugg oboy, 3 polarknäcke och glass med strössel. Slutar med ett illamående. Nu kanske den som alltid gör rätt och äter rätt och lever rätt tänker att då är man väl galen.
Men jag laddar lite inför pizza och arkiv x-kväll med några trevliga prickar.
Förresten, hade en skum dröm i natt på jobbet, jag drömde att det låg en liten liten huggorm på golvet och jag fick lite smått panik för det var en massa barnfötter som gick runt och ja mina egna också. Vaknade efter min långa sömn på typ 22 minuter. Sen var det äckligt varmt och ja tiden gick. Kollade klockan...03.34. Jaha just det ja sova var det...
Just huggormen återkommer. Någon som har en analys?

Tänk om man kunde göra något, fast man inte gjorde det liksom. Kommer hem från jobbet, tänker att ikväll ska jag allt satsa på att läsa mer än 1,5 sida i Harry Potter, eller åtminstone ett kapitel i " Jag ska egentligen inte jobba här" eller kanske faktiskt påbörja boken
" Call the midwife" nån gång. Vad händer?!
Ligger som en säck potatis i soffan, inser att det rullat ett par avsnitt av Scrubs och nu är det dags att gå och lägga sig. Läsa...ja det vet jag inte. Hjärnan är överkokt av upprepning och ljud, så när väl tystnaden lägger sig i hemmets vrå, då lägger även jag mig. Med böckerna i form av ett berg på nattduksbordet, det som borde göras. Det som vill göras. Men hjärnan är inte med på det spåret. Så jäkla trist.

Allvarligt, det här är nog det sötaste dagispysslet jag sett...

Det är kanske förskolelärargenen i mig, men det är kul att se när ungar engagerar sig i nåt riktigt ordentligt. Systersonen N kom på eget bevåg ut med vattenfärger och sen blev det måla av. Detta verkar kanske inte konstigt, men blev smått förvånad för det brummar nästintill bara traktorer i hans söta huvud:)

Sovmorgon leder till blåbärsrensning till Sommar i P1 med Katrin Sundberg. Ganska roligt faktiskt, ja Katrins prat alltså. Inte rensningen. Men gott är det!

Det visar sig hela tiden att det förflutna och nuet beblandar sig med framtiden. Och det är kanske inte alltid en nackdel.

Himlen är oskyldigt blå

Tänk ändå att det finns små grejer som man kan lagra musik i och som går att fästa på kläderna när man går ut. Ja, jag vet, känner mig som typ 101 år gammal för nu är den köpt, den första mp3-spelaren och det bubblar lite i magen av spänning.

Något har man nog lärt sig i alla fall. Har blivit ganska bra på att sysselsätta mig på de dagar då jag börjar sent. Inte bara sitta och glo och räkna ner tiden. Utan göra mera karaktärsdanande ( ja eller hur:) saker såsom dricka kaffe, diska, kolla på Modern family, kolla på Scrubs och fnissa.
Om man ska uppnå den dagliga dosen av skratt kan man ju behöva lite hjälp i form av komediserie.
Ja eller annars är det faktumet att det nu är ett nattpass kvar, sen frivecka och campa med en vän och familj. Då orkar man satsa lite till.

eller nja två för att vara ärlig, kvar till lite camping med E och hennes familj. Välbehövligt!!!!!!!!!!
Lediga veckan, here i come, på torsdag i alla fall.