Grey
Det är nog så att vi alla glömmer bort att november brukar vara så här. Grått när det ljusnar, grått dagen lång för att därefter blir svart.
Hösten är förbi, även om löven fortfarande ligger gula på marken. Någon skriver nån kommentar om att hon väntar på att man ska lägga ner bloggandet, vänta på du. Du har ett val, sluta läs.
Någon sa nån gång att hösten är förändringens årstid. Kanske är det inte för inte som många väljer att göra något annorlunda, skiljas, träffa någon ny, flytta, börja plugga, tröttna.
Önskelista:
- En långsiktigt bra ekonomi
- Pirr i magen
- Ljus
Vad önskar ni er just nu?
Pjäsen var så där faktiskt...
Morgonen efter, vi sitter i lekstugan, 3,5 åriga Nils och jag. Han är vänligheten själv och bjuder på luft, nej kaffe menar jag naturligtvis, i de fina små små kopparna.
- Vill du ha kaffe Karin?
- Ja, va gott! Oj vad gott det är...
- Du har inte fått än.....(stannar upp och stirrar ut genom fönstret) va gör mormor?!??
Genom fönstret ser vi en hukande gumma komma farande och sätter sig nedanför trappan, drar ner byxorna och kissar. Inför en frågande och inte lika fikasugen publik.
Gör något oväntat
Det är lika grått ute när man går o lägger sig, som när man går upp. Men då kan man tänka på senaste kommentaren från systern i förra inlägget och hon säger att hon verkligen hatar morker och hosten. Det kan vara riktigt kul att engelska tangentbord inte har prickar över bokstäverna ibland. Ordet morker låter typ som en form av varelse som borde finnas med i filmerna Sagan om ringen, morker som jagar stackars Aragorn med det fladdriga håret.
Det har varit en riktigt härlig vecka, halv åtta hos mig, eller hos Sara och Christoffer var supertrevligt, god mat och härligt gäng. Igår hade emma pyssel med några tröttnissar, nåt i luften kanske, för vi var alla typ vingliga och sega. Men det kändes fint och härligt mitt i den sinnesstämningen med.
Jobbade 8-17 igår och det tar sig nog. Intro tar lätt musten ur en, men sen när man får jobba på riktigt så blir det bättre.
Idag blir det att vara effektiv o packa, och sedan dra till släkten över helgen.
Oj, varför sitter jag kvar här, måste ju göra just det som står ovan....
Glader helg på er!
Skräm kidsen rejält, det har de ju inte väntat sig...
Tisdagsflum
Ja, du gissade helt rätt, det var en brun fåtölj, vad trodde du?
Sen den flyttade in hos mig är den en central del. För vad livet egentligen i stort går ut på.
De där små sakerna, en kopp te och lite läsning i ljuset av fönsterlampan. Lite lyssnande på musik, planering för veckan. Ett telefonsamtal med en vän. Lite tv-tittande.
I söndags infann sig en dos av mörka årstidsdeppigheten. Man ser enbart den där gråa ytan utomhus, man stressar inuti för en massa nya saker, nervositet, pengabekymmer osv osv osv.
Men sen tänder man lamporna, utan att tänka för mycket på elkostnader, tillagar tröstmat i form av en krämig tomat och linssoppa, bakar några chokladsnitt. Sen kan man sätta sig, gissa var, och faktiskt dra i trådarna och styra upp. Veckans händelser, utmaningar och saker som inte är de roligaste, men som är nödvändiga.
Göra listor för att stoppa det värsta av stöket.
Är numera en troende. Troende i att det mesta går att se ljust på om man omger sig av ljus. Det är inte för inte som ljusterapi rekommenderas.
Så mitt i allt dova, ja för att t.ex. läsa en av de mörka historierna Vredens druvor av John Steinbeck, kan nog inte ses som det ljusaste kanske:), men att fylla tiden med bokcirklar, halv åtta hos mig-gänget som turnerar runt i östergötland för tillfället:), testa något nytt, faktiskt göra saker som inte är roliga, men som ger lite mer erfarenhet och pengar:), det ger oss något att se fram emot. Kanske är det vuxenpoäng i att inse att saker inte nödvändigtvis behöver vara roliga för att ge nåt.
Tack ni fina människor som jag har äran att få vara med.
Du har ju ingen plan ju
Det kanske krävs nåt slags hum om programmet Arga snickarn, men David Hellenius tolkning av honom är väldigt underhållande. En klasskompis på litteraturvetenskapen och jag kunde sitta på bussen och dra repliker från detta klipp och fnissa ihjäl.
Hoppas ni tycker om den!
Eftertanke
Välj då...nån gång
och lite senare " Men skynda dig för fan då... bestäm dig!"
Vaknar, alldeles för tidigt, men också tvunget då klockan är halv sju. Första dagen på jobbet
Nån hetsig en har de senaste timmarna, ja i alla fall de senaste tre timmar sömn jag fått efter att ha sett på tv alldeles för sent och sedan läst i Babbens bok, ja men i alla fall, den där hetsiga har gormat en i örat samtidigt som beslutsångesten ångade.
Klart är tydligen att man inte ska se " The walking dead" kvällen innan första jobbdagen.
Klart är att man blir så väldigt trött i kolan, men en bra trötthet.
Oklart är varför hetsaren på det bestämda uppmanade en att välja vem man skulle tvingas ligga med.
För det ingår väl inte i jobbet eller?:)
Slut
Hare bra.
Gåtan är löst
Ansökningshemsidorna är något av det segaste som finns, så den som vill ansöka, tappar modet när datorn säger: Skriv in lösenord. För hundrade gången. Man skriver in det.
"Skriv in lösenord"
Ja , men det gjorde jag ju nyss...
"Skriv in lösenord".
Men va fan...jag gjorde det ju! ( skriver in lösen igen).
" verifieringskoden stämmer inte, prova igen"
55 minuter senare. Ansökan är klar. Tror vi. För vem vet om vi är verifierade nog.
Rulle åker genom öknen...
När man väl gjort allt som om möjligt kunde göras ( tog en timme högst) var det bara att sitta och bläddra i tidningar, svara i telefonen i bland, prata med några av de anställda som kom in ibland och fnissade: are you busy?
Ibland är det ett lugnt liv. Och om det inte kommit fram i tjatet om den jäkla campingen hehe ännu, så älskar jag de som jobbar där. Jobbfamiljen!
Läste en artikel om att bland annat facebook ökar folks jämförelsetankar, typ " Oj vad alla andra verkar ha ett roligare liv"...
fick en liten tankeställare...inte för att man måste ha facebook för att jämföra sig, men bara allmänt.
Varför kan man inte bara se sitt liv, och tänka att vad fan, det är väl inte så dumt, och om det är något som inte är bra, går det väl att ändra ju.
Skickar ut lite sån energi till er alla som har en plats i mångas hjärtan, och i mitt, för alltid. Om det finns ett för alltid. Vi säger att det gör det:)
Hjälp, en älg!
Långhelg på landet, vilket innebar att man ränner efter ungar ( mamman smyger iväg titt som tätt hehe), vi går på utflykt med vagnar och fika i korgen undertill. Hittar det bästa stället vid två balar, precis när systern lagt ner filten utbrister grus-Nils ( 3 år): " Här ska jag sitta! ( kastar sig ner på filten , men missar filten och ramlar baklänges ner i en grop/dike och ligger som en skalbagge på rygg, rullar tre varv innan han kommer upp. Fniss, kaffe som smakar sump, sol i nyllet och en pratkvarn och en vild hund ( även kallad "den vita älgen" av Nils, fast det är en blond hund som inte kan ta ett nej.)
Ibland är det det som kan kallas livet.
Tra la och löven föll
- Ja det var riktigt trevligt, och de välkomnade mig riktigt ordentligt...vi sjöng nya sånger som Berghagen och hösten faller ifrån (nynnar på början av sången)...
Kan ärligt säga att det nog är få människor som är som hon.
Förutom hennes sjungande, är nog hennes bästa citat idag:
" Ja många tänker att det allra viktigaste är att vi får vara friska...jag tänker att det viktigaste är att du får ett jobb!"
Hälsa vs jobb, same same but diffrent.
Måste bli= blir
Det visste vi ju alla redan...
Att allt har sitt pris. Även hälsan, en cellprovstagning för 140 kr. Vilket fynd. Fast oops hade bara 150 på banken, hm 10 spänn över till mat...nej, får nog bli nästa gång.
Jag försöker att inte klaga för mycket, för risken är ju att man blir sedd som den överkänsliga, den som inte är rationell och när den väl känner nåt, då är det överdrivet.
Jag försöker att se det positivt, att när det krisar lite med pengar, då kan det inte bli värre utan måste bli bättre.
Ibland vore det faktiskt bäst o kunna stänga av en del av tankarna och låsa in dem i en källare, för allt är faktiskt inte nödvändigt att vända upp och ner på.
Helgtortyr
Nu vet jag att många kommer ramla av stolen när jag säger nåt så hemskt :), men ibland känns det bara som att alla talangtävlingar (true talent, idol, osv osv osv) tar över hela världen.
Alla blir frälsta, medan min kropp reagerar med utslag och tristessandning. Visst det är väl fint när nån sjunger fint, men det är lika mycket skit om nån sjunger skit.
Det värsta är kanske inte att det finns talangprogram, det värsta är att det finns i hundra år, att det känns som år 2008, upprepning, istället för 2011, nya upptäckter och nytt liv.
Vad man kan längta efter nåt kul, nåt spännande, nåt utanför upprepningens sega helgagenda, där man ska mysa upp sig i soffan och titta på nån som ylar. Jag stänger fan hellre av och ylar själv. Låter lika jävla bra - eller dåligt hehe
Skit
Saken
När paret hade betalat sina glassar och skulle gå, sa kvinnan: "Ja det är egentligen drömmen som är grejen..."
Just det där har fastnat i minnet..." Det är drömmen som är grejen". Är inte vi människor experter på att drömma, att önska oss, att längta efter något. Även om vi fått det vi önskat oss eller jobbat för, fortsätter vi och kommer på en ny dröm. Det tycker jag känns hoppfullt och stressigt på samma gång.
Hoppfullt , för att trots att världen i bland kan vara grym och helt obegriplig med t.ex svält, med hot och våld, med orättvisa av olika slag, fortsätter vi att drömma och tro.
Stressigt, för att det ibland blir så egocentriskt och hetsigt. Vi vill ha mer och mer, vi ser knappt det vi faktiskt har, i strävan för att inkassera mer. Tänk vilken kombination det vore om människan kombinerade drömmandet med att ge varandra.
Regnig dags blaj
Om du var tvungen att äta enbart två sorters bröd i resten av livet:
Polarbröd och knäckebröd ( ett för att det är asgott och ett för att vässa gaddarna)
Två drycker :
Vatten och mjölk
( svalkande och nyttigt)
Senaste fynd:
En stor stor kudde på en utförsäljning på en teater, 20 spänn. Perfekt att sitta på, på golvet.
Senaste gången du hörde en bra låt:
I dag, det var Melissa horn och nya singeln " Under löven".
Ser fram emot:
- ha ett jobb
- ekonomisk frihet
- Umgås med vänner ( så klart utan någon inbördes ordning )
Något som du inte vet vad det är:
En knapp på tangentbordet där det sitter tre glada gubbar på. ( har man lyckats köpa en lekssaksdator eller?!)
Puss på er!
The mother could be a character in a book...
M: Hej, det är mamma...hur är läget?
D: Jo det är bra.
Följt av att mamman fortsätter berätta om systerns betongplatta... i 5 min)
M: ja jo så är det ...har du varit på arbetsförmedlingen idag förresten? Hur var det?¨
D: Ja det var jättekul det ( ironiskt uttal, så till och med mamman fattar det)
( prat om jobb, prat om att mamman varit aså orolig för det här med arbetslösheten att hon nästan får magkatarr säkert...)
M: Usch jag har inte kunnat sluta tänka på det...
D: Men du, det kommer ju ordna sig, bara o köra på och det finns ju alltid hjälp tills man fått jobb...
Samtalet börjar lida mot sitt slut...
M: Ja jag skulle bara kolla hur läget var...du låter ju rätt så glad trots allt...
Mixkrydda
Det finns en plats på denna jord , där hela yttre budskapet är att allt är möjligt.
Den platsen vill spegla möjligheter, en ny start, att testa något nytt.
Nummerlappen visar på nr 29. Om 20 tryck på knappen är det dags att gå in i ett utrymme, säga att man vill. Fastän man innerst inne vet att man inte vill.
Platsen är inte enslig. Det råder förvirring, det yr, det sprätter om oro, om tristess, om det faktum att vi alla går på det. Om och om igen.
Sakta går vi in, en och en, ibland två, då någon tänkte att det var en bra ide att ta med sig sitt barn, för att möta vår dom.
Du är kvalificerad, du är det inte. Du kan, du är tveksam.
Halvvägs in i framtiden, är det nr 29. Och trots att hela rummet är en småputtrande kittel, finns det mänsklighet.
Va??!
Att överraska
Var tusan tog de där kilona vägen? Det är ju inte som att man sprungit maraton varje dag, man har stått och gått bakom en disk i snart två månader. Tydligen en effektiv metod för kläderna hänger och släkten utbrister: " Men gud vad smal du är!"
Vad för slags mat äter man för att gå upp? För hamburgare verkar ju inte göra susen direkt haha.
Som man kan se i förra inläggets kommentarer finns det en oerhört normal syster som ska sätta sig i en stor låda och överraska sin man som kommer hem.
Så hur kan livet inte vara spännande med en syster som sitter i en låda och en syster som skiter på tomten vid nödfall.
Bara och se vad bröderna hittar på next...
